En reporter på Helsingborgs Dagblad har överklagat ett beslut att inte lämna ut ett löneavtal och ett anställningsavtal för vd:n på ett helägt kommunalt bolag i Åstorps kommun. Reportern anser att båda avtalen kan lämnas ut utan att bolaget riskerar att lida skada.
I sitt överklagande till kammarrätten i Göteborg hänvisar han till en dom i regeringsrätten om "löneuppgifter för personal i ledande befattningar i ett kommunalt bolag". Domen finns diarieförd som 3367/2001 och enligt reportern jämställs där kommunala bolag med kommunal förvaltning när det gäller sekretess.
Så här står det i domen, enligt reportern: "Detta innebär för de kommunala bolagens del att det vid tillämpningen av sekretesslagen skall bortses från att verksamheten bedrivs i bolagsform och att sekretessbedömningen i stället ska göras som om bolaget varit en del av den kommunala förvaltningen."
(Själv är jag lite tveksam till om regeringsrätten verkligen är så inkonsekvent i sitt bruk av "ska" och "skall". ;-))
Reportern argumenterar också genom att påstå att den aktuella företagskonsktruktionen är så pass unik att det är svårt att tänka sig en jämförbar befattning någon annanstans. Därmed anser han att konkurrensargumentet som bolaget använder faller. Låter sunt.
söndag 30 mars 2008
tisdag 25 mars 2008
Journaliststudent fick nej
Studenten som ville få ut "aktuella och eventuella upphävda tjänsteföreskrifter hos polismyndigheten som rör tipspengar och informatörsverksamhet" får nej också av kammarrätten.
Det kan motverka den framtida verksamheten om uppgifterna röjs.
Hon hade fått ut uppgifterna från två andra polismyndigheter. Man undrar ju hur de nu ska klara den framtida verksamheten. Kanske är de överlag duktigare på att förebygga och beivra brott. De verkar ju vara duktigare på offentlighetsprincipen.
Det kan motverka den framtida verksamheten om uppgifterna röjs.
Hon hade fått ut uppgifterna från två andra polismyndigheter. Man undrar ju hur de nu ska klara den framtida verksamheten. Kanske är de överlag duktigare på att förebygga och beivra brott. De verkar ju vara duktigare på offentlighetsprincipen.
Uppgifter om vite till skada
En reporter i Östergötland har överklagat ett beslut från Östgötatrafiken att hemlighålla uppgifter om viten från entreprenörer. Enligt överklagan menar Östgötatrafiken att entreprenörerna kan lida ekonomisk skada om uppgifterna kommer ut.
Reportern använder något slags argumentation som går ut på att allmänintresset är större än den eventuella skada som entreprenörerna skulle lida.
Reportern använder något slags argumentation som går ut på att allmänintresset är större än den eventuella skada som entreprenörerna skulle lida.
Stulen katt i fokus
Hos miljönämnden i Borås finns handlingar från Djurens Vänner. I handlingarna ska det finnas uppgifter om "personer som har tagit en katt från en ideell förening med uppgift att omplacera hemlösa katter".
Det är en sekretessregel för tillsynsverksamhet som säger att den som trätt i affärsförbindelse med den som är föremål för tillsynen som ställer till det den här gången. En paragraf som är utan skaderekvisit - alltså absolut. Avslag, således.
Men det där som nämnden påstår - att sidorna 2-6 i sin helhet inte kan lämnas ut - skulle ju kunna prövas om man bad om sidorna "i de delar som är offentliga".
Det är en sekretessregel för tillsynsverksamhet som säger att den som trätt i affärsförbindelse med den som är föremål för tillsynen som ställer till det den här gången. En paragraf som är utan skaderekvisit - alltså absolut. Avslag, således.
Men det där som nämnden påstår - att sidorna 2-6 i sin helhet inte kan lämnas ut - skulle ju kunna prövas om man bad om sidorna "i de delar som är offentliga".
Växeln hallå, hallå
En man vill ha tag i listor över alla utgående telefonsamtal från ett antal tjänstemän på en kommun. Han påstår att han fått veta från den som är ansvarig för växeln på Vänersborgs kommun att det är enkelt att plocka fram sådana listor.
Kammarrätten för ett resonemang kring om det hela är en allmän handling, om det ska anses finnas förvaras hos myndigheten och om grundtanken bakom lagen: "att allmänheten skall få ta del av upptagning i samma utsträckning som denna är tillgänglig för myndigheten".
Allt verkar klart som korvspad!
Men så kommer kallduschen: "Kommunen har uppgett att det inte är tekniskt möjligt att ta fram uppgifter om utgående telefonsamtal från de aktuella tjänstemännen." Och eftersom "någon handling ... innehållande de begärda uppgifterna därmed inte finns hos kommunen kan NN:s överklagande inte bifallas."
"För ändamålet skulle en nyskrivning av datorprogram behöva ske", skriver kommunen.
Jag undrar vad de menar med "nyskrivning av datorprogram". Är en formulering av en sökfråga till en databas en "nyskrivning av datorprogram"? Är formuleringen av en formel i ett Exceldokument en "nyskrivning av datorprogram"?
Förresten, tror inte du att instruktionsboken till växeln är en offentlig handling?
Kammarrätten för ett resonemang kring om det hela är en allmän handling, om det ska anses finnas förvaras hos myndigheten och om grundtanken bakom lagen: "att allmänheten skall få ta del av upptagning i samma utsträckning som denna är tillgänglig för myndigheten".
Allt verkar klart som korvspad!
Men så kommer kallduschen: "Kommunen har uppgett att det inte är tekniskt möjligt att ta fram uppgifter om utgående telefonsamtal från de aktuella tjänstemännen." Och eftersom "någon handling ... innehållande de begärda uppgifterna därmed inte finns hos kommunen kan NN:s överklagande inte bifallas."
"För ändamålet skulle en nyskrivning av datorprogram behöva ske", skriver kommunen.
Jag undrar vad de menar med "nyskrivning av datorprogram". Är en formulering av en sökfråga till en databas en "nyskrivning av datorprogram"? Är formuleringen av en formel i ett Exceldokument en "nyskrivning av datorprogram"?
Förresten, tror inte du att instruktionsboken till växeln är en offentlig handling?
Tänk på formalian
Nämnden för individ- och familjeomsorg i Kungsbacka har sekretessbelagt namnet på en person som lämnat uppgifter som gjort att en krögare fått sitt serveringstillstånd indraget.
Krögaren vill få ut namnet, men nämnden försöker med sekretess inom socialtjänsten - men får där bakläxa av kammarrätten, eftersom den regeln inte är tillämplig när det gäller alkoholtillsyn.
Nu finns det en annan paragraf om personliga förhållanden just hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen - men med rakt skaderekvisit. Offentlighet är alltså huvudregel, om man inte kan visa att det uppstår skada eller men. Det tycker rätten att man kan, oklart varför. Betydande men, till och med.
Sedan gör rätten en snygg piruett. Det är inte krögaren som begär ut handlingarna, utan någon annan som betecknar krögaren som "klient". Den partstillsyn som klaganden försöker åberopa är därför ogiltig, enligt rätten.
Om man ska hjälpa någon att åberopa sin rätt till partsinsyn måste man alltså vara noga med formalian, är väl en slutsats man kan dra. Vad nu det hade hjälp i det här fallet - det är ju inte uppgifterna om sig själv som krögaren är ute efter.
Krögaren vill få ut namnet, men nämnden försöker med sekretess inom socialtjänsten - men får där bakläxa av kammarrätten, eftersom den regeln inte är tillämplig när det gäller alkoholtillsyn.
Nu finns det en annan paragraf om personliga förhållanden just hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen - men med rakt skaderekvisit. Offentlighet är alltså huvudregel, om man inte kan visa att det uppstår skada eller men. Det tycker rätten att man kan, oklart varför. Betydande men, till och med.
Sedan gör rätten en snygg piruett. Det är inte krögaren som begär ut handlingarna, utan någon annan som betecknar krögaren som "klient". Den partstillsyn som klaganden försöker åberopa är därför ogiltig, enligt rätten.
Om man ska hjälpa någon att åberopa sin rätt till partsinsyn måste man alltså vara noga med formalian, är väl en slutsats man kan dra. Vad nu det hade hjälp i det här fallet - det är ju inte uppgifterna om sig själv som krögaren är ute efter.
måndag 24 mars 2008
Kammarrätten på besök i Högkvarteret
Försvarsmakten har nekat en journalist att ta del av ett antal handlingar, och har fått sitt beslut överklagat till kammarrätten i Stockholm. Rätten har i Försvarsmaktens högkvarters lokaler fått ta del av de aktuella handlingarna, och går på försvarets linje när det gäller offentligheten.
Både rätten och myndigheten hänvisar till SL 2:2 om uppgift som angår verksamhet "för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs".
Vad uppgifterna handlar om? Jo, det är uppgifter som "ger kunskap om Försvarsmaktens analysmetoder och kunskapsläge beträffande den främmande undervattensverksamhet som riktades mot Sverige".
Förutom klaganden innehåller sändlistan fem personer inom Högkvarteret, plus ytterligare en ("Som orientering").
Till det som inte alls omfattas av sekretess, och som man kanske får ta del av i ett granskande TV-program som helt säkert kommer att få en Guldspade i år (ja, det är sant, kolla nomineringarna!), hör "Videoupptagningar Skramsösund 1982-10-04 samt Danzigergatt 1982-12-03" samt "Videoupptagning Danzigergatt 1982-12-03".
Hur mycket och på vilket sätt världsläget måste förändras innan "Videoupptagningar Hårsfjärden Sammanställning 1982" slutar skada rikets säkerhet får man väl se.
Både rätten och myndigheten hänvisar till SL 2:2 om uppgift som angår verksamhet "för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs".
Vad uppgifterna handlar om? Jo, det är uppgifter som "ger kunskap om Försvarsmaktens analysmetoder och kunskapsläge beträffande den främmande undervattensverksamhet som riktades mot Sverige".
Förutom klaganden innehåller sändlistan fem personer inom Högkvarteret, plus ytterligare en ("Som orientering").
Till det som inte alls omfattas av sekretess, och som man kanske får ta del av i ett granskande TV-program som helt säkert kommer att få en Guldspade i år (ja, det är sant, kolla nomineringarna!), hör "Videoupptagningar Skramsösund 1982-10-04 samt Danzigergatt 1982-12-03" samt "Videoupptagning Danzigergatt 1982-12-03".
Hur mycket och på vilket sätt världsläget måste förändras innan "Videoupptagningar Hårsfjärden Sammanställning 1982" slutar skada rikets säkerhet får man väl se.
söndag 23 mars 2008
Risk för våld gör inte allt hemligt
En man som försökt få ut adressen till en anställd vid socialtjänsten i Kristianstad får till viss del rätt i kammarrätten. Socialförvaltningen har vägrat lämna ut personalakten med hänvisning till skrivningar i sekretesslagen om myndigheter där personalen "särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men".
Det är ju möjligt att klaganden är en våldsam typ som har som hobby att slå socialsekreterare på käften. Och det får man inte. Däremot ska inte offentlighetsprincipen inskränkas mer än vad nöden kräver.
Alltså bifaller kammarrätten "överklagandet på så sätt att Socialförvaltningen i Kristianstad" ska lämna ut "begärda handlingar med undantag för delar som innehåller uppgift om den anställdas bostadsadress och personnummer".
Det är ju möjligt att klaganden är en våldsam typ som har som hobby att slå socialsekreterare på käften. Och det får man inte. Däremot ska inte offentlighetsprincipen inskränkas mer än vad nöden kräver.
Alltså bifaller kammarrätten "överklagandet på så sätt att Socialförvaltningen i Kristianstad" ska lämna ut "begärda handlingar med undantag för delar som innehåller uppgift om den anställdas bostadsadress och personnummer".
De hemliga östgötarna
Enligt ett överklagande till kammarrätten i Jönköping har landstinget i Östergötland hemligstämplat en rapport där en jurist "bedömer rättsläget" när det gäller "personalövertagandet av närsjukvården i Finspång".
Jag har bara läst själva överklagandet, så jag vet inte vilka paragrafer de pekar på. Men en begäran om att få ta del av rapporten "i de delar som är offentliga" hade kanske inte lett till detta?
Varför tycker landstinget att rättsläget bör sekretessbeläggas?
Jag har bara läst själva överklagandet, så jag vet inte vilka paragrafer de pekar på. Men en begäran om att få ta del av rapporten "i de delar som är offentliga" hade kanske inte lett till detta?
Varför tycker landstinget att rättsläget bör sekretessbeläggas?
Konsultrapporter är offentliga
I ett överklagande till kammarrätten i Jönköping om ett antal patientenkäter uppdelade per vårdcentral finns det en hel del matnyttigt. Klaganden hänvisar till en regeringsrättsdom (5703-1986) och en kammarrättsdom (1852-2001) som hon anser klargör att rapporter från konsulter är allmänna handlingar. Bara att mejla och begära ut och lägga till sin lilla samling!
Hon resonerar också kring vad ett "utkast" är - utifall man skulle få ett "arbetsmaterial" kastat i ansiktet på sig. Det utvecklas tydligen i Prop 1975/76:160 på sidan 170. För att något ska vara ett utkast krävs det att det är av "preliminär beskaffenhet" och att det överlämnats "uteslutande" i samrådssyfte - något som knappast gäller patientenkäterna, som rimligtvis inte ska förändras på något sätt.
Hon resonerar också kring vad ett "utkast" är - utifall man skulle få ett "arbetsmaterial" kastat i ansiktet på sig. Det utvecklas tydligen i Prop 1975/76:160 på sidan 170. För att något ska vara ett utkast krävs det att det är av "preliminär beskaffenhet" och att det överlämnats "uteslutande" i samrådssyfte - något som knappast gäller patientenkäterna, som rimligtvis inte ska förändras på något sätt.
tisdag 18 mars 2008
Meddelarfrihet då det offentliga sköts privat
Riksdagsledamoten Patrik Björk (s) undrar i en interpellation till justitieminister Beatrice Ask (m) om hon har några planer på att stärka meddelarskyddet i offentligt finansierad privat verksamhet. Han använder bland annat skolan som exempel på skillnaden i öppenhet mellan offentlig och privat drift av samma verksamhet:
"Det innebär att en lärare på en kommunal skola har rätt att meddela till en tidning om rektorn använder skolans pengar på ett felaktigt sätt men att en anställd på en privat skola, finansierad av skattemedel, saknar den rätten. Det är till och med så att den privatanställde läraren som talar med pressen riskerar skadestånd för avslöjande av företagshemligheter."
Han skriver att det förekommer att politiska församlingar som gör upphandlingar av välfärdstjänster skriver in i avtalet att meddelarfrihet ska gälla - men att detta inte alltid är fallet. Det blir alltså även där en skillnad mellan offentligt anställda och privatanställda som jobbar med välfärdstjänster: de förra vet att de alltid har meddelarfrihet, medan det varierar för de senare - något som skapar osäkerhet.
"Jag menar att det är ytterst värdefullt att inte försvåra för de människor som upptäcker missförhållanden att kunna avslöja dem", skriver Björk.
Senast den 4 april ska Beatrice Ask svara på frågan om meddelarfriheten. Men den är en del av tryckfrihetsförordningen, och de olika delarna hänger ihop. Offentlighetsprincipen är en annan.
Det hade därför varit intressant om statsrådet också fått frågan om offentlighetsprincipen. Man kan nämligen tycka att den som vill kunna skvallra för pressen skulle känna sig ännu tryggare om han utan risk för repressalier kunde belägga sina påståenden med allmänna handlingar.
"Det innebär att en lärare på en kommunal skola har rätt att meddela till en tidning om rektorn använder skolans pengar på ett felaktigt sätt men att en anställd på en privat skola, finansierad av skattemedel, saknar den rätten. Det är till och med så att den privatanställde läraren som talar med pressen riskerar skadestånd för avslöjande av företagshemligheter."
Han skriver att det förekommer att politiska församlingar som gör upphandlingar av välfärdstjänster skriver in i avtalet att meddelarfrihet ska gälla - men att detta inte alltid är fallet. Det blir alltså även där en skillnad mellan offentligt anställda och privatanställda som jobbar med välfärdstjänster: de förra vet att de alltid har meddelarfrihet, medan det varierar för de senare - något som skapar osäkerhet.
"Jag menar att det är ytterst värdefullt att inte försvåra för de människor som upptäcker missförhållanden att kunna avslöja dem", skriver Björk.
Senast den 4 april ska Beatrice Ask svara på frågan om meddelarfriheten. Men den är en del av tryckfrihetsförordningen, och de olika delarna hänger ihop. Offentlighetsprincipen är en annan.
Det hade därför varit intressant om statsrådet också fått frågan om offentlighetsprincipen. Man kan nämligen tycka att den som vill kunna skvallra för pressen skulle känna sig ännu tryggare om han utan risk för repressalier kunde belägga sina påståenden med allmänna handlingar.
söndag 16 mars 2008
Ju intressantare, desto hemligare
En patientenkät har genomförts inom primärvården i Östergötland, men inte av landstinget självt, utan av en konsult. Här påstår landstinget att de inte har tillgång till alla enkätsvaren, då reportern vill ha tag i resultatet för varje vårdcentral i östra länsdelen.
Hon argumenterar klokt. Hon har källor som gör gällande att resultaten redovisats för personalen på möten på vårdcentralerna, och så spridda uppgifter kan inte rimligtvis vara sekretessbelagda. Att det skulle röra sig om arbetsmaterial, utkast eller koncept utskickade i samrådssyfte utesluter hon också, eftersom vårdcentralerna ju knappast kan ändra i patienternas svar!
Dessutom är ju enkäterna faktiskt inkomna till vårdcentralerna, vilket i och med det genast gör dem allmänna.
Hon önskar sig så gärna av tjänstemannen att hon inte ska behöva ta rättsväsendets resurser i anspråk, hon ber om ett avslagsbeslut och hon är tacksam för en redovisning av vilken paragraf som ger rätt att sekretessbelägga.
Hon är artig och syrlig på samma gång och det är underbart och underhållande att läsa och jag tror hon är min idol.
Hon argumenterar klokt. Hon har källor som gör gällande att resultaten redovisats för personalen på möten på vårdcentralerna, och så spridda uppgifter kan inte rimligtvis vara sekretessbelagda. Att det skulle röra sig om arbetsmaterial, utkast eller koncept utskickade i samrådssyfte utesluter hon också, eftersom vårdcentralerna ju knappast kan ändra i patienternas svar!
Dessutom är ju enkäterna faktiskt inkomna till vårdcentralerna, vilket i och med det genast gör dem allmänna.
Hon önskar sig så gärna av tjänstemannen att hon inte ska behöva ta rättsväsendets resurser i anspråk, hon ber om ett avslagsbeslut och hon är tacksam för en redovisning av vilken paragraf som ger rätt att sekretessbelägga.
Hon är artig och syrlig på samma gång och det är underbart och underhållande att läsa och jag tror hon är min idol.
Hemligt jäv i Vadstena
Tydligen har en misstänkt jävssituation i Vadstena kommun utretts av en revisionsfirma.
Reportern på Corren som begär att få ta del av rapporten har gjort sin hemläxa: "Om det vid en prövning visar sig att delar av handlingarna omfattas av sekretess vill jag ta del av de delar som ändå kan vara offentliga."
Kommunrevisorerna skriver i sitt avslag att man inte kan överlämna handlingarna eftersom de inte finns hos revisorerna, utan är arbetsmaterial hos revisionsfirman. Det skulle också få effekten att handligarna inte behöver diarieföras hos kommunrevisorerna.
Reportern tycker att kammarrätten borde ta sig en titt på ärendet. Och vi väntar med spänning på resultatet...
Reportern på Corren som begär att få ta del av rapporten har gjort sin hemläxa: "Om det vid en prövning visar sig att delar av handlingarna omfattas av sekretess vill jag ta del av de delar som ändå kan vara offentliga."
Kommunrevisorerna skriver i sitt avslag att man inte kan överlämna handlingarna eftersom de inte finns hos revisorerna, utan är arbetsmaterial hos revisionsfirman. Det skulle också få effekten att handligarna inte behöver diarieföras hos kommunrevisorerna.
Reportern tycker att kammarrätten borde ta sig en titt på ärendet. Och vi väntar med spänning på resultatet...
Skånska poliser hemliga
En journaliststudent i Järfälla har begärt ut "aktuella och eventuella upphävda tjänsteföreskrifter" från polismyndigheten i Skåne om "tipspengar och informatörsverksamhet". Där sätter hon punkt. En fortsättning i stil med "i de delar som är offentliga" tror jag givit mer.
Men hur som helst. Hon får nej. Av både myndigheten och av kammarrätten. Polismyndigheten skyller både på förundersökningssekretess och en sekretess som gäller "polismyndighets verksamhet i övrigt" då det gäller arbete med brott. Kammarrätten siktar mer in sig på den senare, sedan studenten i sitt överklagande pekat på att tjänsteföreskrifterna berör "myndighetens offentliga maktutövning" snarare än "ett enskilt ärende eller utredning".
Det intressanta är att hon i sitt överklagande skriver att hon faktiskt fått ut motsvarande handlingar från polismyndigheterna i Örebro och Stockholms län! Det är kanske inte så konstigt, eftersom myndigheterna självständigt ska göra sina bedömningar.
Men i fortsättningen har de en kammarrättsdom att peka på då de väljer att hemligstämpla.
Men hur som helst. Hon får nej. Av både myndigheten och av kammarrätten. Polismyndigheten skyller både på förundersökningssekretess och en sekretess som gäller "polismyndighets verksamhet i övrigt" då det gäller arbete med brott. Kammarrätten siktar mer in sig på den senare, sedan studenten i sitt överklagande pekat på att tjänsteföreskrifterna berör "myndighetens offentliga maktutövning" snarare än "ett enskilt ärende eller utredning".
Det intressanta är att hon i sitt överklagande skriver att hon faktiskt fått ut motsvarande handlingar från polismyndigheterna i Örebro och Stockholms län! Det är kanske inte så konstigt, eftersom myndigheterna självständigt ska göra sina bedömningar.
Men i fortsättningen har de en kammarrättsdom att peka på då de väljer att hemligstämpla.
fredag 14 mars 2008
Polisen i Västra Götaland fick ett lillfinger...
En kille i Göteborg har begärt ut ett förhör som ingår i en nerlagd förundersökning i ett brottmål från polismyndigheten i Västra Götaland. Ärendet handlar om ett övergrepp i rättssak.
Myndigheten - och kammarrätten - skyller på risk för skada och men, och lämnar därför inte ut någonting. Polismyndigheten skriver också att argumentet om partsinsyn inte duger.
Killen blottade sig på en enda liten punkt, och där högg de sig fast: kammarrätten skriver att han "yrkar att begärda handlingar lämnas ut i sin helhet".
Man vill aldrig ta "del av handlingar", man vill "ta del av handlingar i de delar som inte omfattas av sekretess" eller något i den stilen. Han hade säkert varit nöjd med resultatet.
Myndigheten - och kammarrätten - skyller på risk för skada och men, och lämnar därför inte ut någonting. Polismyndigheten skriver också att argumentet om partsinsyn inte duger.
Killen blottade sig på en enda liten punkt, och där högg de sig fast: kammarrätten skriver att han "yrkar att begärda handlingar lämnas ut i sin helhet".
Man vill aldrig ta "del av handlingar", man vill "ta del av handlingar i de delar som inte omfattas av sekretess" eller något i den stilen. Han hade säkert varit nöjd med resultatet.
Enkel och lyckad fint
En TV4-journalist i Uppsala har försökt få ut ljudet i ett videoförhör i ett sexbrottsmål från polismyndigheten i Uppsala län, men fått nej, trots att utskrifter av förhören ingår i den förundersökning som lämnats in till tingsrätten tillsammans med åtalet. Originalbanden förvaras hos polisen.
Åklagaren hade med kopior av banden och spelade upp dem i rätten, men tog dem sedan med sig därifrån.
Eftersom det är ett sexbrott gäller sekretessen i domstolen, och då fortsätter den även att gälla hos åklagaren, resonerar kammarrätten. Och att sekretessen gäller hos åklagarmyndigheten, bör även påverka bedömningen hos polisen.
TV4-journalisten får avslag på sitt överklagande. Utan något mera djupsinnigt resonemang om det som den paragraf man hänvisar till faktiskt handlar om: att någon sägs kunna lida skada eller men.
Åklagaren hade med kopior av banden och spelade upp dem i rätten, men tog dem sedan med sig därifrån.
Eftersom det är ett sexbrott gäller sekretessen i domstolen, och då fortsätter den även att gälla hos åklagaren, resonerar kammarrätten. Och att sekretessen gäller hos åklagarmyndigheten, bör även påverka bedömningen hos polisen.
TV4-journalisten får avslag på sitt överklagande. Utan något mera djupsinnigt resonemang om det som den paragraf man hänvisar till faktiskt handlar om: att någon sägs kunna lida skada eller men.
tisdag 11 mars 2008
Storebror frågar pappa om lov
En 16-åring i Falun vill få ut ett mejl om sig själv från socialtjänsten. Det är hennes pappa som skrivit dit i december i fjol, och flickan har begärt att få ta del av det.
Socialtjänsten säger nej, med hänvisning till 7 kapitlet 4 § i sekretesslagen. Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, och den gäller med omvänt skaderekvisit.
”Samtycke till att få delge dig handlingarna har efterfrågats från din far men detta har nekats”, skriver socialnämndens ordförande, som får medhåll av kammarrätten: ”NN:s far har inte samtyckt till utlämnande av uppgifterna i handlingen och ett utlämnande av dessa skulle vara till men för honom.”
Partsoffentlighet? Maskande av det som skulle vara till men för fadern? Det är ju inte omöjligt att tänka sig att det flickan är intresserad av är vilka uppgifter om henne som fadern delgett socialtjänsten, och inte av vilka uppgifter han lämnat om sig själv.
Och sådana uppgifter torde inte SL 7:4 bita på.
För övrigt trodde jag att det var lagen som avgjorde vilka handlingar som myndigheterna ska lämna ut, inte pappan åt en 16-årig Falutjej. Undrar om de rådfrågar honom varje gång de ska lämna ut något känsligt...
Socialtjänsten säger nej, med hänvisning till 7 kapitlet 4 § i sekretesslagen. Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, och den gäller med omvänt skaderekvisit.
”Samtycke till att få delge dig handlingarna har efterfrågats från din far men detta har nekats”, skriver socialnämndens ordförande, som får medhåll av kammarrätten: ”NN:s far har inte samtyckt till utlämnande av uppgifterna i handlingen och ett utlämnande av dessa skulle vara till men för honom.”
Partsoffentlighet? Maskande av det som skulle vara till men för fadern? Det är ju inte omöjligt att tänka sig att det flickan är intresserad av är vilka uppgifter om henne som fadern delgett socialtjänsten, och inte av vilka uppgifter han lämnat om sig själv.
Och sådana uppgifter torde inte SL 7:4 bita på.
För övrigt trodde jag att det var lagen som avgjorde vilka handlingar som myndigheterna ska lämna ut, inte pappan åt en 16-årig Falutjej. Undrar om de rådfrågar honom varje gång de ska lämna ut något känsligt...
onsdag 5 mars 2008
Göm inget hos en konsult
240 för 95 i Regeringsrätten är intressant och matnyttig läsning. Den handlar om Gävle kommun som rekryterade en kommundirektör en gång i tiden - och lovade att hantera ansökningshandlingarna "konfidentiellt".
De valde att inte ens kalla dem ansökningshandlingar - utan intresseanmälningar. Och de skulle skickas till en extern rekryteringsfirma, inte till kommunen.
"Det framgick därför med all tydlighet att kommunens syfte med förfarandet varit att söka utestänga sina egna medborgare från insyn och alltså kringgå tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet", ansåg den som försökte få ut handlingarna och som fick nej både av kommunstyrelsen och av Kammarrätten i Sundsvall.
Men Regeringsrätten tyckte annorlunda. Kommunen hade varit inblandad i processen hela vägen och tagit del av uppgifterna genom en gallringsprocess som ledde dithän att en enda person återstod som sedan sökte tjänsten den vanliga vägen.
"Bolaget måste därför anses ha mottagit och förvarat handlingarna för kommunens räkning. På grund därav har de varit att anse som allmänna handlingar och kommunen hade när framställningen gjordes bort infordra dem för att pröva framställningen i sak", menade rätten.
En seger för offentlighetsförespråkarna? Ingalunda. Åtminstone inte den gången. Då processen haft sin gång hade rekryteringsfirman redan skickat tillbaka handlingarna till de sökande.
Förhoppningsvis kom det en nästa gång senare. Och du testar väl i morgon?
De valde att inte ens kalla dem ansökningshandlingar - utan intresseanmälningar. Och de skulle skickas till en extern rekryteringsfirma, inte till kommunen.
"Det framgick därför med all tydlighet att kommunens syfte med förfarandet varit att söka utestänga sina egna medborgare från insyn och alltså kringgå tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet", ansåg den som försökte få ut handlingarna och som fick nej både av kommunstyrelsen och av Kammarrätten i Sundsvall.
Men Regeringsrätten tyckte annorlunda. Kommunen hade varit inblandad i processen hela vägen och tagit del av uppgifterna genom en gallringsprocess som ledde dithän att en enda person återstod som sedan sökte tjänsten den vanliga vägen.
"Bolaget måste därför anses ha mottagit och förvarat handlingarna för kommunens räkning. På grund därav har de varit att anse som allmänna handlingar och kommunen hade när framställningen gjordes bort infordra dem för att pröva framställningen i sak", menade rätten.
En seger för offentlighetsförespråkarna? Ingalunda. Åtminstone inte den gången. Då processen haft sin gång hade rekryteringsfirman redan skickat tillbaka handlingarna till de sökande.
Förhoppningsvis kom det en nästa gång senare. Och du testar väl i morgon?
tisdag 4 mars 2008
Kammarrätten har tänkt klart
I dag kom de två domarna. Det är en Expressen- och en Aftonbladetjournalist som begärt ut "medelslutbetyg för visst läsår och viss årskurs som utfärdats av fristående skolor" från Statistiska centralbyrån.
Och SCB som inte lämnat ut uppgifterna får bakläxa av kammarrätten. Ett skolbolag är visserligen en enskild, men några men kan man inte prata om när det gäller en juridisk person. Däremot skulle man förstås kunna påstå att en ekonomisk skada skulle kunna uppstå, men en skolas medelslutbetyg "är, enligt kammarrättens mening, till sin natur inte en uppgift avseende skolans ekonomiska förhållanden". Dessutom menar rätten att den "omständigheten att uppgiften i fråga kan påverka den enskilda skolans attraktivitet och konkurrenssituation och därmed dess ekonomi i ett längre perspektiv inte föranleder till annan bedömning".
Paragrafen som SCB har hänvisat till duger inte. Om de ändå vill avslå begäran får de försöka med en annan paragraf, menar kammarrätten - utan att ge något förslag. Den som lever får se.
Den som är intresserad av friskolors betyg på programnivå kan kolla på Skolverkets hemsida, i statistikdelen: Om man klickar sig fram på ett klokt sätt hittar man en sida med följande beskrivning: "Här presenteras antalet elever som fått slutbetyg, genomsnittlig betygspoäng ('medelbetyg') samt andelen elever med slutbetyg från reducerat och utökat program."
Vet någon vad som gäller enskilda friskoleelevers betyg? Jag försökte med kronprinsessans betyg en gång i tiden, men det blev stopp. (Ja, jag vet att de finns hos Verket för högskoleservice.) Jag föreställer mig att det är ett slags myndighetsutövning att sätta betyg...
Och SCB som inte lämnat ut uppgifterna får bakläxa av kammarrätten. Ett skolbolag är visserligen en enskild, men några men kan man inte prata om när det gäller en juridisk person. Däremot skulle man förstås kunna påstå att en ekonomisk skada skulle kunna uppstå, men en skolas medelslutbetyg "är, enligt kammarrättens mening, till sin natur inte en uppgift avseende skolans ekonomiska förhållanden". Dessutom menar rätten att den "omständigheten att uppgiften i fråga kan påverka den enskilda skolans attraktivitet och konkurrenssituation och därmed dess ekonomi i ett längre perspektiv inte föranleder till annan bedömning".
Paragrafen som SCB har hänvisat till duger inte. Om de ändå vill avslå begäran får de försöka med en annan paragraf, menar kammarrätten - utan att ge något förslag. Den som lever får se.
Den som är intresserad av friskolors betyg på programnivå kan kolla på Skolverkets hemsida, i statistikdelen: Om man klickar sig fram på ett klokt sätt hittar man en sida med följande beskrivning: "Här presenteras antalet elever som fått slutbetyg, genomsnittlig betygspoäng ('medelbetyg') samt andelen elever med slutbetyg från reducerat och utökat program."
Vet någon vad som gäller enskilda friskoleelevers betyg? Jag försökte med kronprinsessans betyg en gång i tiden, men det blev stopp. (Ja, jag vet att de finns hos Verket för högskoleservice.) Jag föreställer mig att det är ett slags myndighetsutövning att sätta betyg...
måndag 3 mars 2008
Storebror föredrog att vänta lite
I postlistan från Kammarrätten i Stockholm fanns i dag en rad som tilldrog sig min uppmärksamhet - det handlade om en dom i ett ärende som gäller "uppgifter som rör slutbetyg vid fristående skolor inom gymnansieskolan för läsåret 2006/07".
Att jag är nyfiken beror förmodligen på att jag är ung och dum och inte känner till någon tidigare självklar dom eller tidigare självklart JO-utlåtande i frågan - men förhoppningsvis är någon av bloggens läsare lika ovetande. (En snabbsökning - med betoning på snabb - på JO:s, JK:s och Domstolsverket gav inget matnyttigt, så nu vet ni att jag i alla fall gjort hemläxan.)
Nu får den nyfikne inte någon ledning i det här inlägget, eftersom kammarrätten - trots att det i postlistan framgår att "målstatus" är "avslutad" - vägrar lämna ut domen! Då jag ringde var den nämligen inte expedierad ännu, och planen var att den skulle expedieras vid 17-tiden! Vad säger man?
Jag och alla andra får vänta tills i morgon... Då ringer vi och ber dem faxa 650 för 08. Jag tar nog förresten 648 för 08 också, medan jag håller på - det är samma kille som överklagat och det handlar om "begäran om utlämnande av uppgifter om fristående skolor".
Att jag är nyfiken beror förmodligen på att jag är ung och dum och inte känner till någon tidigare självklar dom eller tidigare självklart JO-utlåtande i frågan - men förhoppningsvis är någon av bloggens läsare lika ovetande. (En snabbsökning - med betoning på snabb - på JO:s, JK:s och Domstolsverket gav inget matnyttigt, så nu vet ni att jag i alla fall gjort hemläxan.)
Nu får den nyfikne inte någon ledning i det här inlägget, eftersom kammarrätten - trots att det i postlistan framgår att "målstatus" är "avslutad" - vägrar lämna ut domen! Då jag ringde var den nämligen inte expedierad ännu, och planen var att den skulle expedieras vid 17-tiden! Vad säger man?
Jag och alla andra får vänta tills i morgon... Då ringer vi och ber dem faxa 650 för 08. Jag tar nog förresten 648 för 08 också, medan jag håller på - det är samma kille som överklagat och det handlar om "begäran om utlämnande av uppgifter om fristående skolor".
söndag 2 mars 2008
Varför detta snokande?
Ibland i samband med föreläsningar om offentlighetsprincipen har jag till min förvåning upplevt hur journalister suttit och försvarat diverse sekretessparagrafer.
Därför kan det vara viktigt att påminna om varför offentlighetsprincipen finns. Ett svar finns i tryckfrihetsförordningens andra kapitel om allmänna handlingars offentlighet:
"1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar."
Anders R Olsson skriver i "Yttrandefrihet & tryckfrihet. Handbok för journalister" om tre officiella motiv för principen: rättssäkerhet, effektivitet och demokrati.
Rättssäkerheten garanteras via offentlighetsprincipen genom att ämbetsmännen snabbt avslöjas om de avviker från principen att behandla alla lika och enligt lagen.
När det gäller effektivitet är tanken att lättja, inkompetens och dålig organisation avslöjas snabbare om myndigheternas arbete utförs offentligt.
Och demokratin stärks eftersom kunskap är makt och eftersom medborgarna via offentlighetsprincipen kan ta del all den information som myndigheterna samlar in för olika ändamål.
Det är det som är tanken med offentlighetsprincipen. Visst låter det fint?
Därför kan det vara viktigt att påminna om varför offentlighetsprincipen finns. Ett svar finns i tryckfrihetsförordningens andra kapitel om allmänna handlingars offentlighet:
"1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar."
Anders R Olsson skriver i "Yttrandefrihet & tryckfrihet. Handbok för journalister" om tre officiella motiv för principen: rättssäkerhet, effektivitet och demokrati.
Rättssäkerheten garanteras via offentlighetsprincipen genom att ämbetsmännen snabbt avslöjas om de avviker från principen att behandla alla lika och enligt lagen.
När det gäller effektivitet är tanken att lättja, inkompetens och dålig organisation avslöjas snabbare om myndigheternas arbete utförs offentligt.
Och demokratin stärks eftersom kunskap är makt och eftersom medborgarna via offentlighetsprincipen kan ta del all den information som myndigheterna samlar in för olika ändamål.
Det är det som är tanken med offentlighetsprincipen. Visst låter det fint?
Journalisterna - JK: 1 - 0?
I en debattartikel i Journalisten skriver frilansjournalisten Per Lindelöw om JK:s beslut att inleda förundersökning om misstänkt sekretessbrott i Rödebyfallet.
Enligt debattören tror JK att socialtjänsten skvallrat för pressen på ett sätt som strider mot meddelarskyddet - eftersom ett antal uppgifter från en socialtjänstutredning finns att läsa i Blekinge Läns Tidning.
Men att uppgifterna finns i tidningen och att de är sekretesskyddade hos socialtjästen är ingen motsägelse. Uppgifterna finns nämligen hos tingsrätten också - men utan sekretess!
Lindelöws slutsats är att JK behöver fortbildning.
Enligt debattören tror JK att socialtjänsten skvallrat för pressen på ett sätt som strider mot meddelarskyddet - eftersom ett antal uppgifter från en socialtjänstutredning finns att läsa i Blekinge Läns Tidning.
Men att uppgifterna finns i tidningen och att de är sekretesskyddade hos socialtjästen är ingen motsägelse. Uppgifterna finns nämligen hos tingsrätten också - men utan sekretess!
Lindelöws slutsats är att JK behöver fortbildning.
Var går gränsen?
För att man ska kunna hävda att offentlighetsprincipen gäller, ska handlingen man begär ut vara allmän. (Okej, jag ger mig direkt - det är klart som fan att man ska hävda offentlighetsprincipen för allting.) Allmänna handlingar kan i sin tur vara offentliga eller hemliga (eller till viss del hemliga). Om någon påstår att handlingen över huvud taget inte är allmän, blir det ju lite svårt.
Allmän kan en handling bli på två sätt: genom att den inkommer till myndigheten, eller genom att den upprättas där. Nu ska vi koncentrera oss på det första.
Om man är tjänsteman och vill argumentera för att handlingen man sitter med på sitt bort inte är allmän - hur bär man sig åt då? Den kom i postfacket i morse. Det låter inkommet. Men om man lyckas påstå att handlingen inte kommit in till myndigheten, utan på något sätt funnits där hela tiden, så borde det ju vara klart.
Det är därför det är viktigt att ha myndighetsgränserna klara för sig - något som avgörs av hur självständigt de uppträder i förhållande till varandra. På sidan med vägledande avgöranden jag tipsat om tidigare (http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/index.jsp) hittar man till exempel följande:
"Vid tillämpning av 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen har den för hela Stockholms län gemensamma sektionen för interna utredningar hos Polismyndigheten i Stockholm och ett polisområde inom polismyndigheten ansetts uppträda självständigt i förhållande till varandra i ärende angående anmälan mot polismän." (RÅ 1993 ref. 20)
Allmän kan en handling bli på två sätt: genom att den inkommer till myndigheten, eller genom att den upprättas där. Nu ska vi koncentrera oss på det första.
Om man är tjänsteman och vill argumentera för att handlingen man sitter med på sitt bort inte är allmän - hur bär man sig åt då? Den kom i postfacket i morse. Det låter inkommet. Men om man lyckas påstå att handlingen inte kommit in till myndigheten, utan på något sätt funnits där hela tiden, så borde det ju vara klart.
Det är därför det är viktigt att ha myndighetsgränserna klara för sig - något som avgörs av hur självständigt de uppträder i förhållande till varandra. På sidan med vägledande avgöranden jag tipsat om tidigare (http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/index.jsp) hittar man till exempel följande:
"Vid tillämpning av 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen har den för hela Stockholms län gemensamma sektionen för interna utredningar hos Polismyndigheten i Stockholm och ett polisområde inom polismyndigheten ansetts uppträda självständigt i förhållande till varandra i ärende angående anmälan mot polismän." (RÅ 1993 ref. 20)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)