Det kan löna sig att vara noggrann och precis då man begär ut handlingar.
Somligare är noggrannare än andra. I diarielistan från Kammarrätten i Göteborg får man veta att en man den 28 januari inkom med ett överklagande på ett avslag av en begäran om att få ta del av allmän handling. Närmare bestämt kan man läsa:
"Ärendemening: (TAN) rätt att ta del av allmän handling, preciserat i 706 punkter"
706 punkter!
Vi häpnade någon dag tidigare då samma person inkommit med en begäran preciserad i drygt hundra punkter.
Jag återkommer med detaljer då jag tagit del av överklagandet.
onsdag 27 februari 2008
Personresearch
En kollega som hört att jag gått en kurs kom förbi och ville ha tips om personresearch. Det gjorde att jag tvingades fundera ut vad kursen egentligen handlade om. När det gäller att kartlägga en person har jag dragit slutsatsen att kontentan var följande:
På Föreningen grävande journalisters webb, http://www.fgj.se/, finns en utmärkt guide till mängder av källor för enstaka uppgifter. Den hittar man under Metod -> Lathundar.
Dessvärre har man alltför ont om tid för att ringa runt till alla. I stället måste man försöka få loss information från de källor som samlar in information från andra.
Man börjar således med folkbokföringen för att få adress och personnummer, samt uppgifter om föräldrar, barn, syskon etc.
Beväpnad med de personnummer man finner relevanta kontaktar man därefter, i de områden där personerna är och eventuellt varit folkbokförda, tingsrätten, länsrätten och Kronofogden. De gör personutredningar om människor som kan ingå i akterna.
Om man sedan saknar uppgifter - eller om ingen av myndigheterna ovan haft en goda smaken att kartlägga personen - får man bita ihop och gå igenom lathunden ovan. Eller hitta någon annan listig väg.
På Föreningen grävande journalisters webb, http://www.fgj.se/, finns en utmärkt guide till mängder av källor för enstaka uppgifter. Den hittar man under Metod -> Lathundar.
Dessvärre har man alltför ont om tid för att ringa runt till alla. I stället måste man försöka få loss information från de källor som samlar in information från andra.
Man börjar således med folkbokföringen för att få adress och personnummer, samt uppgifter om föräldrar, barn, syskon etc.
Beväpnad med de personnummer man finner relevanta kontaktar man därefter, i de områden där personerna är och eventuellt varit folkbokförda, tingsrätten, länsrätten och Kronofogden. De gör personutredningar om människor som kan ingå i akterna.
Om man sedan saknar uppgifter - eller om ingen av myndigheterna ovan haft en goda smaken att kartlägga personen - får man bita ihop och gå igenom lathunden ovan. Eller hitta någon annan listig väg.
fredag 22 februari 2008
Människor som gör som jag
Som jag nämnde tidigare har jag begärt att få ta del av Polismyndighetens i Västernorrland interna telefonkatalog. Jag fick avslag med hänvisning till rikets säkerhet.
I min iver att lära mig mer om offentlighetsprincipen har jag hos kammarrätterna (det är till dem man överklagar avslagsbeslut) begärt ut listor över ärenden som rör utlämnande av allmänna handlingar. På dem återkommer ett namn gång efter annan, i ärenden som rör just polismyndigheternas interna telefonkataloger.
Enligt tidningen Expo delar jag tydligen mitt intresse för polisens anställda med en känd nazist: http://expo.se/2007/48_1834.html
(Jag jämförs ibland med en annan känd nazist. Det är då jag försöker vara noga med maten för att hålla vikten. Då kallar min sambo mig för sin "lilla Hitler".)
I min iver att lära mig mer om offentlighetsprincipen har jag hos kammarrätterna (det är till dem man överklagar avslagsbeslut) begärt ut listor över ärenden som rör utlämnande av allmänna handlingar. På dem återkommer ett namn gång efter annan, i ärenden som rör just polismyndigheternas interna telefonkataloger.
Enligt tidningen Expo delar jag tydligen mitt intresse för polisens anställda med en känd nazist: http://expo.se/2007/48_1834.html
(Jag jämförs ibland med en annan känd nazist. Det är då jag försöker vara noga med maten för att hålla vikten. Då kallar min sambo mig för sin "lilla Hitler".)
Existensljug
Det kan löna sig att göra sin begäran om utlämnande av allmän handling skriftligt.
Av en anmälan (JO 1384-2000) till JO av Falkenbergs terminal (det är en gammal historia från 2001 - jag läser ikapp) framgår det att åtminstone anmälaren uppfattat läget som att han på telefon fick beskedet att de begärda handlingarna inte existerade, men att det senare visade sig att de faktiskt fanns - men var sekretessbelagda.
Det är naturligtvis stor skillnad! En handling som faktiskt finns kan sekretessprövas och lämnas ut i de delar som är offentliga - alltså maskas. Det finns naturligtvis alltid något som faktiskt kan lämnas ut, till exempel alla "och" och "men" samt sidnummer.
Det framgår också att den som valt genvägen att inte diarieföra, utan att hålla handlingarna ordnade på något annat sätt, ändå måste föra ett ordentligt register över just de handlingar som man hävdar att de är sekretessbelagda. Och det duger inte att föra in dem i registret när de väl begärs ut och visar sig innehålla hemliga uppgifter - de ska föras in där samma dag eller senast dagen efter att de inkommit eller upprättats.
Av en anmälan (JO 1384-2000) till JO av Falkenbergs terminal (det är en gammal historia från 2001 - jag läser ikapp) framgår det att åtminstone anmälaren uppfattat läget som att han på telefon fick beskedet att de begärda handlingarna inte existerade, men att det senare visade sig att de faktiskt fanns - men var sekretessbelagda.
Det är naturligtvis stor skillnad! En handling som faktiskt finns kan sekretessprövas och lämnas ut i de delar som är offentliga - alltså maskas. Det finns naturligtvis alltid något som faktiskt kan lämnas ut, till exempel alla "och" och "men" samt sidnummer.
Det framgår också att den som valt genvägen att inte diarieföra, utan att hålla handlingarna ordnade på något annat sätt, ändå måste föra ett ordentligt register över just de handlingar som man hävdar att de är sekretessbelagda. Och det duger inte att föra in dem i registret när de väl begärs ut och visar sig innehålla hemliga uppgifter - de ska föras in där samma dag eller senast dagen efter att de inkommit eller upprättats.
torsdag 21 februari 2008
Informationskällor
Justitiekanslern har en ovanligt ful hemsida. Å andra sidan är den informativ. Den som är nyfiken på vad JK tycker och tänker om offentlighet bör söka sig till www.jk.se. I menyn överst väljer man Beslut, och klickar därefter på Tryck- och yttrandefrihetsärenden.
(Skälet är att offentlighetsprincipen är en del av Tryckfrihetsförordningen, TF - närmare bestämt dess andra kapitel.)
På sidan finns ärenden så långt tillbaka som den 9 januari 1998! Alla beslut finns inte där, utan det handlar om sådana som JK själv anser kan vara av intresse för allmänheten.
Ett annat ställe som det kan vara värt att leta på är Domstolsverkets hemsida för vägledande avgöranden: http://www.rattsinfosok.dom.se/. Välj en myndighet du tycker verkar sexig i rullgardinsmenyn och skriv in ett relevant rubriktext.
(Ett tips skulle kunna vara "allmän handling". Man måste sätta sig in lite i terminologin - i skrivande stund ger "offentlighetsprincipen" noll träffar, trots att jag söker på alla myndigheter.)
(Skälet är att offentlighetsprincipen är en del av Tryckfrihetsförordningen, TF - närmare bestämt dess andra kapitel.)
På sidan finns ärenden så långt tillbaka som den 9 januari 1998! Alla beslut finns inte där, utan det handlar om sådana som JK själv anser kan vara av intresse för allmänheten.
Ett annat ställe som det kan vara värt att leta på är Domstolsverkets hemsida för vägledande avgöranden: http://www.rattsinfosok.dom.se/. Välj en myndighet du tycker verkar sexig i rullgardinsmenyn och skriv in ett relevant rubriktext.
(Ett tips skulle kunna vara "allmän handling". Man måste sätta sig in lite i terminologin - i skrivande stund ger "offentlighetsprincipen" noll träffar, trots att jag söker på alla myndigheter.)
onsdag 20 februari 2008
Lästips
Är du också journalist eller rättshaverist? Eller är du en fullkomligt normal människa, och ändå vill begära ut handlingar från svenska myndigheter? Det är bra att vara påläst (även för den som ska lämna ut handlingar):
* Olsson, Anders R: Yttrandefrihet och tryckfrihet. Handbok för journalister
* Lillieroth, Lennart: Sekretess! Handbok om sekretesslagstiftningen
De här böckerna förklarar varför det är bra med offentlighet.
Det finns säkert massor av andra böcker som ger listiga tips till tjänstemän om hur de ska bära sig åt för att slippa lämna ut handlingar också. Men de kan ju starta sin egen blogg om det.
Vill du veta hur andra har gjort? På www.jo.se kan man ta del av vad Justitieombudsmannen tycker. I vänsterspalten klickar du på JO-beslut och därefter kategorin "Offentlighet och sekretess samt yttrande- och tryckfrihet" innan du klickar på Sök.
I skrivande stund handlar det senaste ärendet om Migrationsverket. En klagande har anmält att myndigheten vägrat att skicka kopior på ett antal jobbansökningar, utan hävdat att de bara kan läsas på plats. JO rasar förstås - kopior ska skickas om man begär det.
"Falah Rasuls begäran har således handlagts på ett klart felaktigt sätt. Det inträffade tyder på att det inom verket finns behov av att utöka kunskapen om offentlighetsprincipen", tycker JO. Sådant där kan ju vara bra att ha med sig om de trilskas.
Men kom ihåg att om kanslisten inte har tid - så beror det på att chefen anställt för få kanslister. Kanslisten behöver dig på sin sida, inte som sin fiende.
* Olsson, Anders R: Yttrandefrihet och tryckfrihet. Handbok för journalister
* Lillieroth, Lennart: Sekretess! Handbok om sekretesslagstiftningen
De här böckerna förklarar varför det är bra med offentlighet.
Det finns säkert massor av andra böcker som ger listiga tips till tjänstemän om hur de ska bära sig åt för att slippa lämna ut handlingar också. Men de kan ju starta sin egen blogg om det.
Vill du veta hur andra har gjort? På www.jo.se kan man ta del av vad Justitieombudsmannen tycker. I vänsterspalten klickar du på JO-beslut och därefter kategorin "Offentlighet och sekretess samt yttrande- och tryckfrihet" innan du klickar på Sök.
I skrivande stund handlar det senaste ärendet om Migrationsverket. En klagande har anmält att myndigheten vägrat att skicka kopior på ett antal jobbansökningar, utan hävdat att de bara kan läsas på plats. JO rasar förstås - kopior ska skickas om man begär det.
"Falah Rasuls begäran har således handlagts på ett klart felaktigt sätt. Det inträffade tyder på att det inom verket finns behov av att utöka kunskapen om offentlighetsprincipen", tycker JO. Sådant där kan ju vara bra att ha med sig om de trilskas.
Men kom ihåg att om kanslisten inte har tid - så beror det på att chefen anställt för få kanslister. Kanslisten behöver dig på sin sida, inte som sin fiende.
Rikets säkerhet
Jag utgör ett hot mot rikets säkerhet.
Eller åtminstone utgör det ett hot mot rikets säkerhet om jag får ta del av Polismyndighetens i Västernorrland interna telefonkatalog.
Det skriver myndigheten i sitt avslagsbeslut på min begäran om utfående av allmän handling.
Sekretessregeln som de hänvisar till är 2 kap 2 § i sekretesslagen, där det bland annat står:
"2 § Sekretess gäller för uppgift som angår verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs."
Paragrafen är formulerad med ett rakt skaderekvisit, dessutom - något man kan tolka som att bevisbördan när det gäller att det verkligen uppstår en skada ligger på myndigheten.
- Du som verkar så snäll, sa mina studiekamrater på fortbildningsinstitutet.
Efteråt har jag fått veta att frågan prövats tidigare - i fall där journalisten har sträckt sig så långt som att gå med på spridningsförbehåll - och lett till samma resultat.
Frågan huruvida rikets säkerhet står och faller med mobiltelefonnumret till en enstaka förundersökningsledare undrar jag däremot om den prövats ännu...
Eller åtminstone utgör det ett hot mot rikets säkerhet om jag får ta del av Polismyndighetens i Västernorrland interna telefonkatalog.
Det skriver myndigheten i sitt avslagsbeslut på min begäran om utfående av allmän handling.
Sekretessregeln som de hänvisar till är 2 kap 2 § i sekretesslagen, där det bland annat står:
"2 § Sekretess gäller för uppgift som angår verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs."
Paragrafen är formulerad med ett rakt skaderekvisit, dessutom - något man kan tolka som att bevisbördan när det gäller att det verkligen uppstår en skada ligger på myndigheten.
- Du som verkar så snäll, sa mina studiekamrater på fortbildningsinstitutet.
Efteråt har jag fått veta att frågan prövats tidigare - i fall där journalisten har sträckt sig så långt som att gå med på spridningsförbehåll - och lett till samma resultat.
Frågan huruvida rikets säkerhet står och faller med mobiltelefonnumret till en enstaka förundersökningsledare undrar jag däremot om den prövats ännu...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)